Café Ventilen 1 mars 2018 – om släktforskning med hjälp av DNA-tester
Mars månads Ventilenträff ägnade vi åt att lära oss mer om DNA, om de möjligheter DNA-tester ger när vi vill kartlägga vår släkthistoria. Vi hade besök av Staffan Nilsson, en kunnig släktforskare från Piteå. Staffan föreläste för ett ovanligt stort Ventilen-auditorium på nära 40 åhörare. Vi såg flera ansikten som vi inte brukar se på dessa träffar, deltagare som kommit just p g a det ämne som avhandlades.
Staffans föredrag var uppdelat i några olika avsnitt:
Inledningsvis satte han oss in i vad DNA (deoxiribonukleinsyra) är. DNA är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan eller genomet. DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid programkod eller ett recept, eftersom det innehåller de instruktioner som behövs för att konstruera cellernas komponenter, RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener. DNA finns dels i cellens kärna, dels i de s k mitokondrierna.
DNA-receptet ärvs vidare från föräldrar till barn så att delarna i den genetiska koden blandas hos barnen. Vi får vissa egenskaper från fadern och vissa från modern, vilka i sin tur har fått sina egenskaper från äldre släktingar. Oftast ärvs dessa bitar i oförändrat skick, men ibland sker förändringar, mutationer, som ändrar någon egenskap.
Genom att göra en enkel test (ta ett skrapprov från kindens insida och skicka in det till ett företag som analyserar sådana prov) kan man få veta hur ens DNA ser ut, man kan jämföra det med andras DNA-prov och på så sätt t ex bekräfta att ett ifrågasatt faderskap är korrekt eller ej.
DNA-tester kan göras både baserat på kromosomer från cellkärnan och på den enda kromosomen från mitokondriet. Om en man vill ha reda på fakta om sin raka farslinje bakåt i tiden analyseras kromosomer från cellkärnan. Om en kvinna vill se sin raka morslinje utgår man från mitokondriernas innehåll.
DNA-tester har dock ensamma inget större värde för släktforskning i närtid (de senaste 500 till 1000 åren). DNA-tester är snarast ett komplement till den traditionella släktforskningen, genom vilken man identifierar sina anförvanter bakåt i tiden via datoriserade kyrkböcker och andra skriftliga källor.
Den andra delen i Staffan Nilssons föredrag behandlade de möjligheter som DNA-tester ger att kasta mer ljus över mänsklighetens historia. Från en urmoder i Afrika har den nuvarande människan spritt sig över hela världen. När vår människoart, Homo sapiens sapiens, kom till Europa fanns redan en tidigare människoart, neandertalarna, på plats. De blev så småningom utrotade (av oss?) men vi och neandertalare fick i vissa fall barn med varandra. Alltså innehåller vårt DNA idag spår av både neandertalmänniskan och denisovamänniskan, en utdöd art från Asien. Staffan hade gjort en analys av sitt DNA ur den synvinkeln och hade visat sig ha 1-2 % DNA från var och en av dessa nu utdöda människoarter.
Beroende på hur individernas DNA ser ut kan man dela in mänskligheten i olika undergrupper, s k haplogrupper. Dessa har getts bokstavs-/sifferbeteckningar. Föredragshållaren tillhör själv (liksom författaren av dessa rader) haplogruppen R1a. Denna grupp verkar ha sina rötter på stäpperna norr om Svarta havet och har därifrån vandrat dels västerut mot Europa och Norden, dels söderut mot Arabvärlden. I Sverige är R1a den vanligast förekommande haplogruppen.
En liten utvikning i föredragets slut handlade om DNA-tester kopplade till bibelns berättelse om patriarken Abraham, en viktig person i såväl judendom, islam som kristendom. Abrahams sonson Jakob hade tolv söner och en av dessa gav upphov till Levi stam, som fick uppdraget att vara judendomens präster och rabbiner. Enligt Staffan visar nu DNA-tester att judiska rabbiner idag oftast tillhör haplogruppen R1a. Eftersom man enligt det religiösa regelverket bara får bli judisk präst om man tillhör Levi stam, skulle man då kunna dra slutsatsen att allas vår Abraham också tillhörde haplogruppen R1a, dvs samma grupp som föredragshållaren och undertecknad. Om detta stämmer är alltså vi och många andra svenskar släkt med Abraham!
Föredraget som Staffan höll gav också en del konkreta tips om vart man vänder sig om man vill göra DNA-tester och om hur man i olika släktforskningsgrupper kan få hjälp att analysera ett sådant test och dra slutsatser från det om sina anor.
Vill man veta mer om DNA och släktforskning finns mycket att ta del av på Nätet. Här länkar vi till en intressant blogg, som den kände släktforskaren Peter Sjölund, driver. Där finns bra information av praktisk karaktär. http://sjolunds.se/dna-genealogi/.
Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har skrivit ett par lättillgängliga böcker som rekommenderas, dels ”Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren”, dels (tillsammans med Peter Sjölund) ”Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren”.
Med vid torsdagens Ventilenträff var också vår egen släktforskningsledare Lilian Boquist. Hon informerade avslutningsvis om SeniorNet Tyresös släktforskningsaktivitet, som äger rum varje onsdag kl 15.30 under skolterminstid i en datasal i Tyresö Gymnasium. Dit kan du även komma som nybörjare och få hjälp att komma igång med din släktforskning.
Carl-Olof Strand
Ordf i SeniorNet Tyresö och svåger till föredragshållaren Staffan Nilsson.